Alla utlänningar som döms till strängare straff än böter ska som huvudregel också utvisas. Det föreslår regeringen, som räknar med att antalet utvisningar kan sexfaldigas från hösten 2026.

Regeringen presenterar nu ett förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026 och innebär en tydlig omläggning av dagens praxis.

I dag kan en utländsk medborgare dömas till utvisning om fängelsestraffet uppgår till minst sex månader eller om det finns risk för återfall i brott. Enligt regeringen har endast en mindre andel av domar som lett till strängare straff än böter också kombinerats med utvisning.

Med det nya förslaget ska huvudregeln i stället vara att alla brott som leder till annat än böter också ska leda till utvisning. Det innebär att även kortare fängelsestraff, exempelvis för stöld eller narkotikabrott, i normalfallet ska få konsekvensen att den dömde tvingas lämna landet.

– Det är rimligt för att brottsoffren ska få upprättelse. Och det är rimligt för att markera att kommer man till Sverige för att begå brott, då väljer man bort att vara en del av vårt land, säger migrationsminister, Johan Forssell (M), till Nyhetsbyrån TT, på frågan om det är rimligt att bli utvisad om man döms till en månads fängelse för stöld eller narkotikabrott.

Färre undantag
Domstolarna ska inte längre kunna avstå från att besluta om utvisning enbart med hänvisning till att det tillfälligt är svårt att verkställa beslutet. Frågan om eventuella hinder för att genomföra utvisningen ska i stället prövas först efter att straffet har avtjänats.

Samtidigt ska domstolar även fortsättningsvis väga in den dömdes anknytning till Sverige, exempelvis hur länge personen har bott i landet eller om familj finns här. Men kraven för att anknytningen ska väga tyngre än skälen för utvisning skärps.

Kan öka kraftigt
En statlig utredning bedömer att förändringarna kan innebära att antalet utvisningar på grund av brott ökar från omkring 500 per år till cirka 3 000 – en sexdubbling.

Regeringen framhåller att syftet är att markera att brottslighet får tydliga konsekvenser för den som inte är svensk medborgare.

- Vi får Nordens tuffaste regelverk när det gäller brottsutvisningar, säger migrationsministern.

Samtidigt kan praktiska och juridiska hinder fortfarande påverka hur många utvisningar som faktiskt genomförs. Det kan exempelvis handla om situationer där den dömde riskerar förföljelse i hemlandet eller där mottagarlandet vägrar ta emot personen.

Lagförslaget skickas nu vidare i den fortsatta lagstiftningsprocessen med målet att träda i kraft hösten 2026.