Kvinnor i Södertälje får betydligt mer sällan behandling för klimakteriebesvär än kvinnor i mer välbärgade områden. Nu vill Moderaterna i Region Stockholm minska klyftorna med ett nytt förslag.

Skillnaderna i klimakterievård är tydliga – och kopplade till var man bor. Kvinnor i socioekonomiskt starka områden får hormonbehandling nästan fyra gånger så ofta som kvinnor i mer utsatta områden. Samtidigt larmar både myndigheter och regiondata om ojämlik vård, feldiagnoser och kvinnor som går med svåra symptom utan hjälp.

"Många kvinnor saknar idag tillräcklig information om klimakteriet, dess symtom och var de ska vända sig vid besvär. Samtidigt behöver primärvården stärkas i sin förmåga att möta denna patientgrupp.", skriver Moderaternas Axel Conradi, oppostionregionråd i Region Stockholm med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Nu lägger Moderaterna i Region Stockholm fram ett förslag om ett så kallat klimakterielyft, som ska behandlas i hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 april.

Enligt Socialstyrelsen har användningen av hormonbehandling ökat kraftigt de senaste åren. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut behandling har stigit från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025.

Men bakom ökningen finns stora skillnader. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar får 12,1 procent av kvinnorna behandling, medan motsvarande siffra i områden med större utmaningar är 3,2 procent.

Skillnaderna syns även inom Stockholmsregionen. Data från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visar att drygt 20 procent av kvinnorna i åldern 50–59 år på Lidingö får systemiskt verkande läkemedel mot klimakteriebesvär. I Södertälje är motsvarande andel under 10 procent.

När det gäller lokalt verkande läkemedel är skillnaden också tydlig: omkring 10 procent av kvinnorna i Nacka får behandling, jämfört med strax över 5 procent i Södertälje.

Moderaterna menar att vården länge underskattat klimakteriebesvär och vill nu se ett brett åtgärdspaket. Förslaget innehåller informationsinsatser till kvinnor om symtom och behandling, kompetenshöjning i primärvården samt åtgärder för att säkerställa en mer jämlik tillgång till vård.

Partiet vill också se över om barnmorskor ska få större möjlighet att förskriva vissa läkemedel för att öka tillgängligheten.

Bakgrunden är att kunskapen om klimakteriet fortfarande är begränsad. Enligt Socialstyrelsen uppger var tredje kvinna att hon varit helt oförberedd inför denna fas i livet. Samtidigt varierar besvären kraftigt – från lindriga symptom till omfattande fysisk och psykisk ohälsa som påverkar både livskvalitet och arbetsförmåga.

Klimakteriet innebär inte bara vallningar och svettningar. Minskade östrogennivåer ökar även risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Det är också vanligt att kvinnor feldiagnostiseras, vilket kan leda till fel behandling och onödigt lidande.

Mot den bakgrunden anser Moderaterna att Region Stockholm behöver agera. Målet är att stärka kunskapen, förbättra vårdens förmåga att möta kvinnors behov och säkerställa att tillgången till behandling inte avgörs av postnummer.

"Ett klimakterielyft är en viktig jämställdhetsreform och en förutsättning för att fler kvinnor ska må bra genom hela livet.", skriver Axel Conradi (M).